[av_slideshow size=’featured’ animation=’slide’ autoplay=’false’ interval=’5′ control_layout=’av-control-default’]
[av_slide slide_type=’image’ id=’6515′ video=” mobile_image=” video_ratio=” title=” link_apply=” link=’lightbox’ link_target=” av-medium-font-size-title=” av-small-font-size-title=” av-mini-font-size-title=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=”][/av_slide]
[av_slide slide_type=’image’ id=’6516′ video=” mobile_image=” video_ratio=” title=” link_apply=” link=’lightbox’ link_target=” av-medium-font-size-title=” av-small-font-size-title=” av-mini-font-size-title=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=”][/av_slide]
[av_slide slide_type=’image’ id=’6517′ video=” mobile_image=” video_ratio=” title=” link_apply=” link=’lightbox’ link_target=” av-medium-font-size-title=” av-small-font-size-title=” av-mini-font-size-title=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=”][/av_slide]
[/av_slideshow]
[av_textblock size=” font_color=” color=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=” admin_preview_bg=”]
Problemet med syntetiska läkemedel i form av icke-bioidentiska molekyler
Många läkemedel är skapade för att ersätta en kroppslig funktion som inte är optimal, eller i vissa fall inte fungerar alls.
°
Det finns många exempel: östrogener, progesteron och andra hormoner och signalsubstanser.
Att ersätta kroppens egen produktion av en substans när kroppen själv har tillgång till för lite av den, kan låta sig göras utan större problem om ersättarmolekylen har exakt samma form som den molekyl kroppen själv tillverkar – eller får denna form innan molekylen binder in på cellreceptorn.
°
Problemet är att många hormonersättande läkemedel inte ser ut som kroppens eget hormon. Läkemedlet kan ha en atom eller s.k. funktionella grupper som inte existerar i hormonet det ska ersätta, eller strukturen på läkemedelsmolekylen kan på andra sätt skilja sig från den biologiska.
°
På det fysiska planet är kroppen en funktion av kemi. Varje cellreceptor är specifikt utformad för att en särskild signalsubstans eller hormon ska passa som en hand i en handske på receptorn. Hormonet ska antingen transporteras in i cellen – och i många fall även vidare in i själva cellkärnan och där ge signal om tillverkning av specifika livsnödvändiga substanser – eller genom sin position på receptorn sätta igång reaktioner inne i cellen.
°
Bioidentiska hormoner är humanidentiska med samma kemiska struktur, funktion och nedbrytning som kroppens egna, dock kemiskt framställda (exempelvis östradiol, progesteron eller kortisol).
°
Syntetiska hormonderivat är kemiskt avvikande med nya egenskaper till skillnad från kroppsidentiska hormoner, till exempel gestagenet medroxiprogesteronacetat. Det kan resultera i olika biverkningsmönster men har sin plats inom den farmakologiska behandlingen av vissa sjukdomar (Källa, läkartidningen)
Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symptom från hormonell obalans börjar försvinna.
°
Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar.
°
I Sverige finns ett flertal bioidentiska östrogenpreparat tillgängliga för kvinnor som lider av klimakteriesymptom, preparat som läkare skriver ut utan att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”.
°
Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot®, Divigel® och Femanest® Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört genom huden i gel eller plåster) inte ökar risken för blodpropp eller stroke.
°
Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett bioidentiskt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoderscancer.
Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Den 25 augusti kom Läkemedelsverket ut med sina nya Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär. Det enda progesteron som nämns är syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.
(Källa, Mia Lundin)
Har du symtom? Ta tillbaka livet och be om hjälp. Det är din rätt, din livskvalitet.
°
Prata om det med dina väninnor och man, partner.
°
Vi är många medsystrar!
[/av_textblock]